Okej, nu gör jag det bara för det är superlöjligt att angsta över det längre

Det här är inlägg nummer 500 på bloggen.

Så står det i statistiken. Men egentligen är det inte inlägg 500, för jag har raderat en del gamla inlägg som var ointressanta/olästa/okommenterade för att skjuta upp det femhundrade inlägget. Så mycket angstade jag över det och det är verkligen superlöjligt.

Jag tänkte:

"Det måste vara superspeciellt och episkt!"
"Det måste vara det bästa inlägget någonsin!"

Men nej. Bara nej.

I synnerhet som det faktiskt inte är det femhundrade inlägget. Jag har ju egentligen redan skrivit det femhundrade inlägget och jag vet inte vilket det var. Så det är ingen stor grej.

Dessutom... 500 inlägg på snart tre år? Det är inte som att det är världens största bedrift precis. (Å andra sidan tycker jag det är en stor bedrift när jag orkar borsta tänderna både morgon och kväll och tvätta håret mer än en gång i veckan, så på sätt och vis är det en extrem bedrift.)

Men i alla fall, let's not make a big deal. Låt oss bara gå vidare. Nu när jag har det här avklarat kanske jag kan producera några riktiga inlägg? Om typ böcker eller nåt?

Tack till alla som läst ett eller fem eller femhundra inlägg. Jag gillar er.