torsdag 21 juni 2012

Om en bok jag inte rekommenderar: Beautiful Disaster

Inte young adult utan new adult, det jag brukar kalla vuxen ung vuxen. Karaktärer som lämnat high school och böcker som vänder sig till "mogna" läsare. Jag hittade Jamie McGuires bok via NA Alley och rent fysiskt på bibliotek i Göteborg.

Handling: Abby Abernathy går på college. Hon har på sig rosa koftor och pärlörhängen för det har fina/ordentliga/duktiga flickor. Hon träffar Travis Maddox och hatar honom omedelbart eftersom han har tatueringar och ställer upp i illegala fighter för pengar och ligger med allt och alla men inte mer än en gång och Abby tänker definitivt inte ha sex med honom. Definitivt inte.
Men det är lugnt. Han vill bara ligga sked, titta på henne när hon sover, bestämma vad hon ska ha på sig och slå ner alla som tittar på henne.

Ursäkta, men det här är så dumt. Om det här är det bästa new adult har att erbjuda vet jag inte om jag är intresserad.
   Jag ska villigt erkänna att jag läste ända till det fruktansvärda slutet. Trots att inledningen var något av det fånigaste jag varit med om sträckläste jag kanske halva boken i ett svep innan jag skulle sova. Men när jag skulle fortsätta nästa dag var det som "Herregud, vad håller jag på med?!" Ungefär som när man läser fem Gossip Girl-böcker i rad och blir äcklad på allvar tio sidor in i den sjätte. Bara det att här hände det inom en och samma bok.

Jag antar att det finns en primitiv dragningskraft i det här. "Åh, han är stark och tuff, men jag gör honom mjuk och god och han älskar mig över allt annat och vill döda alla som kommer i närheten av mig." Jag är inte immun mot det. Jag smygslukade Harlequin i tonåren. Horder av Twilight-läsare är inte immuna mot det. Men när man kopplar på hjärnan vill man bara kräkas.

Författaren kan betona att det är en vuxenbok och att Abby och Travis är två vuxna individer som vet vad de gör och bla bla bla, men jag kan inte tycka att det här är sunt. Hur Abby har instinkten att lämna men ändå går tillbaka. Nej, Travis slår inte henne (än) men han är våldsam, i stort behov av anger management och har en vrickad kvinnosyn.
Jag vet att de allra flesta ser det här som underhållning (!) och inte går ut på jakt efter ett förhållande som Abby och Travis' i verkligheten, men måste vi ständigt föra in nya generationer kvinnor i en kultur som säger att farligt är sexigt och att de kan ändra på män om de bara uppträder på rätt sätt?

Dessutom är det så dåligt och utan finess. (Ja, jag skulle kanske lurats att gilla om det åtminstone varit bra skrivet.) Det är inte bara så att förlag nobbar böcker för att de handlar om collegestudenter. De nobbar böcker för att de är dåliga. (Jag vet inte om det var fallet den här gången, men Jamie McGuire har gett ut boken själv.) Jag läste Nybörjarguide till livet precis innan Beautiful Disaster och där Nybörjarguide är tänk-ig är Disaster gör-ig och prat-ig. Ingen substans, ingen bakgrund.

Jag har läst två fantastiska böcker sedan jag läste den här, men jag dränks återigen i vidrig- och uselhet när jag skriver. Men folk älskar den här boken. Goodreadssidan innehåller i stort sett bara en- och femstjärniga omdömen. Antingen tycker man att det är hett och passionerat och det mest romantiska man någonsin läst och ger den en femma eller så tycker man som jag och ger den en etta för att man inte kan gå lägre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar