Jeane Smith lever två liv. Ett där hon har en halv miljon följare på Twitter, bloggar, trendspanar för japanska tidningar, håller föredrag och är the Queen of Dorks. Ett där hon går i skolan, måste göra idiotiska bildprojekt, har en enda person att umgås med och ses som konstig i sina loppisfynd och udda val när det kommer till hårfärg.
Michael Lee trasslar in sig i båda de där liven vilket är totalt otippat. Han är the Golden Boy som alla gillar. Alla utom Jeane då som tycker att han är den mest ointressanta människan i det hav av ointressanta människor som skolan fylls av. Michael är inte så imponerad av Jeane heller. Är det nödvändigt att vara så konstig och är det nödvändigt att vara så elak?
:)
Det är kul att läsa en bok som låter internet ta så mycket plats. Många av oss tillbringar stor del av våra liv någon annanstans än där vi sätter våra fötter, men de flesta böcker jag läser innehåller väldigt lite virtuellt liv. Kanske för att författare vill vara mer tidlösa så att läsare kan läsa om fem år och inte sitta som frågetecken över vad detta Twitter egentligen är. Men vi vet vad Twitter är och vi kan känna igen oss i Jeanes överflöd av i-Produkter och behov av att kolla efter nya meddelanden det första hon gör när hon vaknar.
:(
- Inte på långa vägar tillräckligt mycket roller derby.
- Mot slutet blir det lite eh...? och några plötsliga turer för att knyta ihop.
- Michael Lee är väldigt nice och väldigt vanlig, vilket är meningen, men han lämnar inte så djupa avtryck hos mig trots att han berättar vartannat kapitel. Men det är ju inte tänkt att vi ska bli ihop direkt och som motspelare i the Jeane Show fyller han och hans omskrivna kindben en funktion.
! Jeane är ett utropstecken hela hon. I sitt manifest (!) har hon punkter som "Don't follow leaders, be one." och "Quiet girls rarely make history." och lever efter dem. Hon är inte rädd för att säga vad hon tycker och berätta vad hon vill. Dessutom har hon väldigt lite tålamod med människor som inte är som hon. Hon är inte gulligt quirky. Hon är jobbig och obekväm.
? Jeane lever på godis. Vilket är ditt favoritgodis?
Hur pass relaterbar och trovärdig är Jeane som karaktär? Känns hennes !!!-iga jag befogat? Jag reagerade på att du beskrev henne som, inte gulligt quirky, utan jobbig, vilket fick mig att reagera i två steg - först lite lättad (saker kan vara lite för gulligt quirky ibland, lite av en trend), men sedan lite osäker (jobbig brukar inte heller vara så kul).
SvaraRaderaOch för att svara på din fråga - inget slår choklad :)
Kul att du frågar om just det jag försökt undvika att komma fram till! ;) Jag är kluven. Skulle hela boken utgå från Jeanes persp. skulle det nog bli för mycket, men Michaels kapitel balanserar lite och jag tycker inte att hon blir FÖR jobbig.
RaderaÄr hon trovärdig? På vissa sätt är hon något ideal som en alt. bild till tonårstjejen som bara vill ha en pojkvän. På andra sätt blir det överdrivet hur anti hon är mot alla "medelmåttor" som inte är lika kreativa, fritänkande och driftiga som hon.
Så jag vet inte... Men prova så får vi se vad du tycker! :) Smart, rolig och annorlunda underhållning är det i alla fall.