Boken täcker in hela deras high school-tid där Autumn bär tiaror och brottas med depression. Hennes kompisgäng är av det intensiva och dramatiska slaget som säkert kan vara fantastiskt att vara en del av men som verkar sjukt irriterande för andra. Finn är en sån där kille som alla gillar om jag minns rätt. De lever olika liv som ibland korsas.
Det spännande med den här boken är att den utspelar sig under flera år till skillnad från de flesta ungdomsböcker. Men det kan inte ha varit det enda som var bra för jag minns att jag gillade och det borde finnas fler skäl till det. Men slutet. Slutet. Nej.
Chans att jag läser om: halvgod. Jag blir definitivt mer sugen när jag nu skriver om den och inser hur lite jag minns. För att jag inte minns ska inte ses som ett tecken på att den inte var värd att lägga på minnet.
Med andra ord - tycker jag att du ska läsa: jaaa. Slutet till trots. Om du är beredd på lite deppigare YA och inte räknar med fluff.
Läs recensionerna jag länkar till i det här inlägget om du vill ha en mer detaljerad bild.
Sv: Tack så mycket för tipset, har aldrig hört talas om hennes böcker förut, men kollade upp serien och den lät väldigt intressant, så det kan bra hända att jag ger den en chans!
SvaraRadera