The Truth about Forever

Sedan Macys pappa dog har hon varit fine, just fine. Inte gråtit, inte krisat, inte börjat knarka och hänga med olämpligt sällskap. Nej, hon har skött skolarbetet och ägnat fritiden åt tvätt, yoga och skolrelaterade aktiviteter med sin übersmarta pojkvän Jason. Men nu är det sommar, Jason har åkt på läger med andra übersmarta ungdomar och Macy dras till ett sällskap som inte är olämpligt, men totalt annorlunda från den inrutade verklighet hon skapat åt sig själv.

Efter This Lullaby, som är mycket mer i nuet, känner jag av långsamheten i inledningen av Forever. Boken går tillbaka och förklarar Jason, Macys pappa, EZ-produkterna, mammans jobb... Men det speglar samtidigt Macys situation. Det händer inte så mycket. Hon har sina rutiner. Det går inte så mycket framåt. Förrän Wish Catering kommer in i bilden med ett "Gotcha!". Bert, Monica, Delia, Kristy och så Wes förstås. Sa-woon. Verkligen.

Det här är den av Sarah Dessens böcker som jag läst om, helt eller delvis, flest gånger. Så den innehåller kanske inte så många överraskningar. Istället kommer jag på mig själv med att gå händelserna i förväg och bli närmast gråtig över saker som ska hända. Men det gör liksom ingenting.
   Jag gillar det här. Det är hela den där sommarboksgrejen, allt kan hända, nya människor som kan förändra ditt liv för alltid. En penna som luktar lönnsirap. Skulpturer och hål i vägen. Och en massa saker jag borde försöka sätta ord på men inte riktigt kan.

Featuring: the Bertmobile. Men egentligen, ALLT.
Att läsa:
And then it was done. Over. I could feel my breath coming quickly, through my teeth, and for a second I felt unsteady, as if with this story no longer held so closely against me, I'd lost my footing. Grief can be a burden, but also an anchor. You get used to the weight, to how it holds you to a place.

(Men, igen, ALLT. Om det inte vore plagiat och väldigt tidskrävande skulle jag skriva av hela boken.)

PS. Kommer på svenska snart. Med en benig, bokig, vad-finns-på-andra-sidan-bokhyllan?-framsida.
   Och en titel som jag inte direkt jublar över. Mitt perfekta liv. Jo, det är en begriplig titel. Det är Dessens perfektionismbok om man ska sätta en sån etikett, men för mina känsliga öron låter det som en helt annan sorts bok. I jämförelse med originaltiteln...
   Men, men. Den kommer på svenska! Får nya läsare! Mitt bibliotek hade precis med den i ett blogginlägg om nya och kommande böcker för unga vuxna och jag klappade i händerna lite för mig själv.

PS2. Vill ni läsa ännu en lång kärleksförklaring till Forever så har Forever Young Adult en här.