Not That Kind of Girl

av Siobhan Vivian

"Life is about making choices, and Natalie Sterling prides herself on always making the right ones." (från bokens baksida)

Ja, Natalie Sterling har en klar bild av rätt och fel. Från vilka trosor som är lämpliga under skoluniformskjolen till hur man ökar sina chanser att komma in på ett bra universitet. Synd bara att andra tjejer inte följer hennes linje. Till och med hennes bästa (och enda) vän börjar kasta längtande blickar mot helgens fest istället för mer kulturella aktiviteter.
   Natalie har höga krav på sina medsystrar och låga förväntningar på killar. Moraliskt och intellektuellt överlägsen med rätt att döma. Det är sån hon är.
   Hon är inte den typen av tjej som smiter ut sena kvällar för att träffa Connor Hughes i ett skjul på hans familjs julgransodling. Så det måste förbli en hemlighet. För hur ska hon någonsin kunna bli tagen seriöst om det kommer fram att hon gillar det som händer mellan dem i mörkret?

Om man vill ha en bok att sträckläsa till fyra på morgonen är Not That Kind of Girl ett bra alternativ. Den har som det brukar heta, både hjärta och hjärna. Det finns plats för både feministiska funderingar (utan att det blir så teoretiskt som jag upplevde det i Amandas bok) och swoon. Även om Natalie är mån om sin självständighet och inte vill bli Connors flickvän, gud nej, så betyder det inte att det saknas ömsinta och fina stunder mellan dem. Det betyder bara att Natalie inte alltid vet hur hon ska hantera dem när de inträffar.*

En påminnelse om att allt inte är antingen eller, rätt eller fel, svart eller vitt, och att det finns olika typer av både tjejer och killar. Natalie börjar sakta lära sig, och det är en ständigt pågående process för henne och oss andra.Vi kan vara så snabba att döma och ha så svårt att se nyanserna och alternativen. Men det är ju då det är så bra med böcker! Som påminner oss. Som ökar vår empati och förståelse och samtidigt underhåller oss. Till fyra på morgonen.

Featuring: ett flygplan av kartong
Smakprov:
   "And nothing. I don't see us having a future. We're
like... wasting each other's time."
   Spencer's face wrinkled. "What do you mean, future?
You're not going to be one of those girls who gets mar-
ried at eighteen, are you?"
   "What?" I said, grabbing another napkin. "No! Of
course not."
   "Well, then, what kind of future are you talking
about?"


* Om jag var tretton skulle jag öppna dagboken och skriva sida efter sida om Natalie och Connors relation. "Men..." och "Åh!" och "Varför?" och "Ser du inte?". När Natalies "rätt" är så helt "fel".