Men när det enda mörka molnet på himlen en kväll blir överhängande gör hon något (som involverar en staty och en kille som inte är hennes pojkvän) som vänder upp och ner på den trygga ordningen.
Plötsligt är hon persona non grata och Tristan vill inte veta av henne. Dessutom måste hon städa klassrum med en dryg kille som tror att han förstår henne.
Det här är visserligen snobbig internatskolemiljö, men inte i närheten av Frankie Landau-Banks. Inte lika vasst, inte lika smart, inte lika roligt. En snäll lyckligt-slut-bok som är trivsam men inte så originell eller minnesvärd.
Duktig flicka försöker bli sedd av sin pappa. Kille tar med duktig flicka på äventyr hon missat när hon varit upptagen med duktig-saker. Ja, det kanske är precis vad Eli gör, men han gör det så mycket bättre.
Slutomdöme: läs den om du vill, men läs hellre The Disreputable History of Frankie Landau-Banks (E. Lockhart) och Along for the Ride/Mycket mer än så (Sarah Dessen).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar