onsdag 1 februari 2012

JGW : An Abundance of Katherines

Återvinner ett tidigare inlägg om An Abundance of Katherines. Som är en rolig bok.* Jag brukar inbilla mig att jag inte tycker om roliga böcker men det är just inbillning. Det finns så många olika slags rolighet. John Greens rolighet till exempel.



An Abundance of Katherines handlar om Colin Singleton som efter att ha blivit dumpad av sin nittonde flickvän (som precis som alla de övriga heter Katherine) dras i väg på en roadtrip, söderut från hemstaden Chicago. Följeslagare på och initiativtagare till resan är (enda) kompisen Hassan som egentligen helst tillbringar sin tid i TV-soffan och kollar på Judge Judy, men vad gör han inte för sin kompis?
   De hamnar i Gutshot. En håla i heta södern som har två saker: Franz Ferdinands grav och en fabrik. Och en befolkning med historier att berätta. Colin kan inte berätta historier. Eller viska. Men han är suverän på anagram, kan de första 99 siffrorna av pi, talar elva språk (däribland holländska, ryska, latin och arabiska) och tycker allt är intressant. Han är, eller har varit, ett underbarn, men är inget geni. Men nu tror han sig ha hittat grejen som ska få honom att nå genistatus. Med sin episka erfarenhet av att bli dumpad (av Katherines) ska han kunna knåpa ihop ett teorem (grafer och x-axlar och annat obegripligt) som ska kunna förutspå förhållandens utveckling och därmed reducera heartbreaks överallt.

När jag såg framsidan på den här boken blev jag lite tveksam för den såg matematisk ut och matte? Inte min grej. Men Colin är inte något mattegeni (han är bara sjukt mycket bättre på det än de flesta andra) han är egentligen bättre på ord - som jag. Och det underlättar när texten börjar brytas upp av grafer. Bli inte rädda för dem! För det här är en makalöst nördigt rolig bok. Nördroligt är my kind of funny. Fotnoter. Colins märkliga faktakunskaper. Hassan och Colins vänskap. Citat:

"Of all the major human mysteries - God, the nature of the universe, etc. -
he knew the least about tampons. To Colin, tampons were a little bit like
grizzly bears: he was aware of their existence, but he'd never seen one in the
wild, and didn't really care to."


---------------------------------------------------------------------
*DISCLAIMER! Eftersom det finns olika typer av rolighet är det möjligt att just Du inte kommer att roas av just den här sortens rolighet. Eventuellt bestrider du påståendet som föregår asterisken. Men läs boken ändå. För den är rolig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar