Dagens fynd i bibliotekskatalogen: besynnerliga barn

Våga vägra värmen och sitta inne vid datorn ett tag. Då hittar man trevliga saker på sitt nya favoritbibliotek.
Som att de beställt

An Off Year av Claire Zulkey (som jag bett dem köpa)
Second Chance Summer av Morgan Matson (som jag omedelbart ställde mig i kö på)
Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (som är en bok på M)

Den sistnämnda var en nyhet för mig men tydligen har Sanne Näsling översatt och Rabén & Sjögren ger ut i augusti. Har jag inte läst originalet än så kan jag definitivt vänta några månader till på översättningen.

Psst... unga göteborgare!

Nästa helg (5-6 maj) öppnar Stadsbiblioteket Dynamo med pompa och ståt. Eller i alla fall Hunger Games-träff och FIFA-turnering. Hela programmet hittar du här.

Sedan stadsbiblioteket stängde för ombyggnad tidigare i år har det poppat upp mindre stadsbibliotek runt om i centrala Göteborg för att försöka fylla det gapande tomrum som stadsbiblioteket lämnat efter sig. 300m2, Miini för de minsta och nu senast Global (typ som Internationella biblioteket) och Dynamo som båda finns på Göteborgs stadsmuseum.

Dynamo vänder sig till unga mellan 15 och 25 och det kommer att finnas mycket att göra där, men själv längtar jag mest efter att kunna gå och browsa bland bokhyllorna igen.

Mer om stadsbiblioteken i Göteborg kan du läsa på stadsbiblioteket.nu.

PS. Såg att det är 19 reservationer på The Fault in Our Stars i Göteborg. Kloka människor som insett att det är Boken man ska läsa i år. Jobbigt för den som är nummer 19 bara...

Vårnyheter på biblioteket

Jag fick SMS från biblioteket imorse. Den där trevliga sorten som berättade att jag fick hämta

När jag väl var på biblioteket verkade det dumt att inte ta rundan från reservationshyllan bort till ungdomsavdelningen för jag tänkte att det kunde vara på sin plats med en omläsning av

I hyllan bredvid skyltades det med nya böcker och naturligtvis var jag tvungen att låna

och egentligen kunde det ju räcka så, men av bara farten följde också

med hem. För jag behöver ju verkligen fler saker som distraherar mig från tentaplugget.

Söndagssexan - på glid, beställda böcker och "Ja, jag vill bli bibliotekarie"

1. Första söndagen i mars betyder Vasaloppet. De gåshudsframkallande startbilderna, blåbärssoppan, den jämna målgången och Jörgen Brinks känslor. Själv blev jag lite rörd när Vibeke Skofterud var på väg mot mål, men det var nog bara en fördröjd reaktion på Brink.
   Och nu, nyss? Bergmans andra medalj på två dagar. Igår brons, idag silver. Jaaaa!!!
   Skidor ser kul ut, men också sjukt jobbigt så jag håller mig till böcker. :)

2. Jag fick precis VG på en tenta jag på förhand var livrädd för. Av alla tentor jag trott att jag aldrig skulle klara ligger "Beskrivningsmodeller och metadata" definitivt topp 3. Så min belöning var givetvis en bokbeställning.
   Lite mer mysromantik efter The Statistical Probability... i form av Prom & Prejudice och The Fine Art of Truth or Dare och en annan bok som verkar mindre mysig men ändå bra. Classy framsida dessutom.

3. En annan form av bokbeställning är att reservera böcker på biblioteket. Allt det roliga med att skicka iväg varukorgen men utan att det kommer någon faktura. Just nu väntar jag bland annat på Stephen Chboskys The Perks of Being a Wallflower som är lite kult och snart (?) bioaktuell (?), Sara Zarrs How to Save a Life och Nick Burds The Vast Fields of Ordinary.

4. Är det konstigt att jag hellre vill läsa Ten Things We Did (and Probably Shouldn't Have) än Ten Things We Shouldn't Have Done trots att det (i princip) är samma bok? Den första titeln låter bara bättre i mina öron.

5. De senaste dagarna har jag haft mer fokus på vad jag vill läsa framöver än på böckerna som ligger och väntar på bokpallen. Har varit tvungen att förlänga både City of Bones och Trasig soppa.
   Trasig soppa riskerar för övrigt att bli en ny Splitter i den mening att jag lånar hem den, inte läser, förlänger, lämnar tillbaka oläst, plockar hem på nytt, upprepar. Jag SKA läsa. Nån gång. Båda två. Eller alla tre om man räknar City of Bones också. Men jag har i alla fall tagit mig hundra sidor in i Jenny Downhams Älskar - hatar. Heja mig!


6. Jag kallar mig bibliotekariewannabe, men det finns stunder när jag frågar mig: "Vill jag verkligen bli bibliotekarie (eller vill jag bara flytta in på biblioteket och bo där i allevighetamen)?" för det är så tråååkigt att plugga ibland.
   Men så händer något.
   Någon frågar: "Jobbar du här?", det vill säga på biblioteket, för uppenbarligen ser jag ut som en bibliotekarie och hur kan man inte ta det som en komplimang/ett tecken från biblioteksgudarna.
   Eller som nu senast när jag skyltat med Anita Eklund Lykulls böcker om Julia och någon lånat hem Café Brazil! Ren och skär lycka. Ja, jag vill bli bibliotekarie. 

Oh, the horror! and Oh, the joy!

Bland det roligaste som finns är att reservera böcker - ja, jag har enkla nöjen. Kanske inte själva grejen att klicka på "reservera", men sen när man får veta att boken finns att hämta? Joyjoyhappyhappyjoyjoy!

Igår morse visste jag redan att jag skulle få hämta

men hade en förhoppning om att också plocka hem

vilket en snabbkoll på bibliotekskontot bekräftade. Satt vid en dator i skolbiblioteket och närmast hoppade på stolen.

När jag väl kom till biblioteket hittade jag också några andra böcker. Okej, många andra, men jag var tvungen att begränsa mig. Jag skulle lätt kunna slå läger på "Stadsbiblioteket Avd 2" vid hyllan "Engelska Tonår" som det så fint heter i GOTLIB. Det är mycket möjligt att jag aldrig kommer att ta mig till andra hyllor på Göteborgs stadsbibliotek. Allt jag behöver finns där.

Horror? Jo, när jag skulle låna mina böcker ville inte The Piper's Son bli utlånad. !!!!!!!! Men jag hade ju reserverat så jag tog en kölapp och la fram mitt problem. Tydligen hade den råkat få samma nummer som Alan Williams läsvärda Optimistsegling: en komplett guide och det ställde till problem, men det löste sig. Lyckligtvis. Annars hade jag lagt mig på golvet och skrikgråtit.

Grät gjorde jag inte direkt när jag skildes från mina darlings, men de ville inte lämna mig och personalen fick ta dem ifrån mig. (Eller så var det bara så att jag inte hade rätta knycken när jag skulle skjutsa in böckerna i återlämningsmaskinen och en hjälpsam biblioteksarbetare kom till undsättning (inte på gröna linjen och snabbt över) så att jag kunde vinka adjö och sen välkomna nya vänner ner i mina väskor.)

Killar läser

Idag var jag på biblioteket och blev lite så där varm och nykär som jag ibland blir i bibliotek för att de är så fantastiska. Inte alls konstigt.
   Anledningen: en kille på nästan 13 som var där med sin mamma och bibliotekarien hjälpte honom reda ut hur delarna i en serie av Bengt-Åke Cras (tror jag) hängde ihop. Och om han skulle låna något mer skulle det minsann vara fantasy och trodde bibliotekarien att han kunde läsa Harry Potter eller var det många svåra ord?

"Tänk att ha Harry Potter framför sig! Tänk att han kan låna hem dem från biblioteket! Tänk att det finns en bibliotekarie där som kan tipsa och guida och säga 'Jag tror absolut att du klarar av Harry'!" jublade jag, inombords naturligtvis, vid uHe-hyllan.

Mamman å sin sida var lite mer "Vi nöjer oss med de här"/"Ta inte mer än du kan äta upp/bära hem" vilket kan verka lite hämmande, men kanske klokt med tanke på hur mycket han skulle orka bära hem (så praktisk är inte jag alltid), och biblioteket står trots allt kvar när han behöver låna mer. Men samtidigt, tänk om han kommer hem med sina två böcker och inte känner för att läsa dem? Så skönt det vore att ha Harry Potter som alternativ hemma!

Long story short: killar läser, bibliotek äger och det är okej att tjuvlyssna

Hur ser ditt skolbibliotek ut?

Förutom att vara ung vuxen och bokläsare är jag också library lover och bibliotekariewannabe (eller student som man också kan utrycka det). Idag pratade vi om skolbibliotek.

Mina skolbibliotek gick från
en liten skrubb till
>folkbiblioteksfilial till
>ett lite större rum dit jag nästan aldrig vågade gå av rädsla för lunarstormarna och som vi fick ansvara för själva medan Mr B hade oss att klippa i tidningar. (Man kunde också låna so called tantsnusk eller andra böcker som stod ganska oorganiserat (det var också vårt ansvar) och skriva upp lånen i en pärm.) till
>gymnasiebiblioteket dit vi gick på lektionerna för att jobba men sällan gjorde. Där hade böckerna streckkod och man kunde låna själv. Eller bara gömma sig längst in i hörnet vid psykologihyllan.

Nu har jag ett högskolebibliotek där man kan låna hela serien om Anne på Grönkulla.

Hur ser ditt skolbibliotek ut och vad gör du där? Kommentera gärna!