...så skulle det vara den här boken.
I ärlighetens namn skulle jag förmodligen ännu hellre läsa den utan varulvar. Men ändå. Lagom till 100-årsjubileet nästa år kanske?
måndag 31 oktober 2011
söndag 30 oktober 2011
The Piper's Son
av Melina Marchetta.
Det har gått sex veckor sen jag läste Saving Francesca där en grupp människor växte samman till något större än summan av delarna i en vänskap ingen av dem förväntat sig. I The Piper's Son har det gått fem år, och i Sydney vintern 2007 når Tom Mackee botten och allt har fallit sönder. Vännerna från St. Sebastian's är spridda över världen. Toms familj är i spillror. Men när allt har nått botten måste något hända och efter tio stygn och med sina ägodelar utslängda på gatan flyttar Tom in hos sin faster Georgie och långsamt pusslas bitarna av det förflutna ihop och kanske, kanske finns det hopp för framtiden.
Om ni kunde se mig nu skulle ni se mig mosig och rödgråten och medan jag skriver det här känner jag tårarna välla över igen för Melina Marchetta är bra på att få mig att gråta. Vissa böcker är så uppenbart ute efter att framkalla tårar att det närmast står GRÅT HÄR i läsanvisningar i marginalen följt av pilar för tydlighetens skull. Det finns så mycket sorg i den här boken så de uppenbara gråttillfällena är många, dock utan pilar och versaler, Marchetta är lite mer subtil, men det jobbiga är att det finns mindre uppenbara stycken som kommer så oväntat och därför kan jag aldrig skydda mig. Så jag gråter och gråter och gråter åt allt möjligt av anledningar jag inte alltid förstår.
För det finns också så mycket kärlek i den här boken. Den forsar fram över sidorna, mellan raderna, i orden. Mellan karaktärerna, de unga och de vuxna, vänner, familjemedlemmar. Från boken till läsaren som känner sig inkluderad och välkommen trots intimiteten i banden i familjen och mellan vänner. Och till sist så mycket kärlek från mig.
Det har gått sex veckor sen jag läste Saving Francesca där en grupp människor växte samman till något större än summan av delarna i en vänskap ingen av dem förväntat sig. I The Piper's Son har det gått fem år, och i Sydney vintern 2007 når Tom Mackee botten och allt har fallit sönder. Vännerna från St. Sebastian's är spridda över världen. Toms familj är i spillror. Men när allt har nått botten måste något hända och efter tio stygn och med sina ägodelar utslängda på gatan flyttar Tom in hos sin faster Georgie och långsamt pusslas bitarna av det förflutna ihop och kanske, kanske finns det hopp för framtiden.Om ni kunde se mig nu skulle ni se mig mosig och rödgråten och medan jag skriver det här känner jag tårarna välla över igen för Melina Marchetta är bra på att få mig att gråta. Vissa böcker är så uppenbart ute efter att framkalla tårar att det närmast står GRÅT HÄR i läsanvisningar i marginalen följt av pilar för tydlighetens skull. Det finns så mycket sorg i den här boken så de uppenbara gråttillfällena är många, dock utan pilar och versaler, Marchetta är lite mer subtil, men det jobbiga är att det finns mindre uppenbara stycken som kommer så oväntat och därför kan jag aldrig skydda mig. Så jag gråter och gråter och gråter åt allt möjligt av anledningar jag inte alltid förstår.
För det finns också så mycket kärlek i den här boken. Den forsar fram över sidorna, mellan raderna, i orden. Mellan karaktärerna, de unga och de vuxna, vänner, familjemedlemmar. Från boken till läsaren som känner sig inkluderad och välkommen trots intimiteten i banden i familjen och mellan vänner. Och till sist så mycket kärlek från mig.
fredag 28 oktober 2011
Den som hade höstlov...
Denna underbara uppfinning... Själv börjar jag nästa kurs på måndag. Så det blir nu i helgen jag kan vara ledig (läs: läsa). Inte lämna lägenheten. Om jag inte ska gå på judo, men det är en helt annan historia. Men höstlov alltså. Andra har det och för deras skull finns det höstlovsbio. Vilket gör att jag kan se om sista Harry Potter för 30 kronor tillsammans med en blandad skara tioåringar och högskolestudenter.
Högst upp på läslistan för helgen/minilovet: The Piper's Son av Melina Marchetta.
Högst upp på läslistan för helgen/minilovet: The Piper's Son av Melina Marchetta.
torsdag 27 oktober 2011
tisdag 25 oktober 2011
Bokalfabet 2.0 - P
Innan jag sätter P för den här tisdagen ska jag ägna några rader åt bokstaven P eftersom den står i fokus för veckans upplaga av enligt O:s alfabet.
1. Som vanligt har hon valt ut 5 ord som genom fri association ska kopplas till lika många, eller färre, boktitlar.
petig, pyssling, påföljd: Nils Karlsson Pyssling bor i Bertils källare. Man kan komma dit genom ett råtthål under Bertils säng, men för att komma igenom behöver man vara liten som en pyssling. Det blir man om man tar på spiken bredvid hålet, men det är väldigt petigt vad man säger samtidigt. Bertil säger fel några gånger och då händer ingenting. Tillsammans försöker Nils och Bertil hantera den förstnämndas hyresvärdinna. Kan inte Nils betala hyran väntar hemska påföljder...
parallell: Lionel Shrivers Dagen efter berättar två parallella historier om hur en kvinnas liv utvecklar sig beroende på vilket liv/vilken man hon väljer. En ungdomsbok (som jag inte läst men sett på biblioteket) där parallella verkligheter också beror på gjorda val är Att kyssa eller inte kyssa Jake Matthews. Cool eller töntig verkar alternativen vara där.
panelhöna: När jag läser definitionen "kvinna som inte blir uppbjuden till dans" tänker jag: Elizabeth Bennet! och Stolthet och fördom. Där Darcy vägrar att dansa med henne. Men jag tänker också på en ännu oläst bok, Perks of Being a Wallflower, som jag behöver påminna mig själv om ibland så att den inte faller bort från läslistan.
2. I steg 2 ska en bokkaraktär med för- eller efternamn (eller varför inte för- och efternamn) på P presenteras.
Jag tror inte att det någonsin har skrivits en minnesvärd karaktär på P. Förutom Pippi Långstrump då. Och Prussiluskan. Och Pelle på Saltkråkan. Och Peter Pan. Men inte någon som skriker extra högt i mitt öra och vill utmärka sig. Så därför återknyter jag till L när jag var lika övertygad om att inga karaktärer fanns på den bokstaven: Lisas lammunge Pontus.
3. Slutligen ska jag denna gång skriva om ett paradis, vilket definieras som en plats jag eller personerna i historien älskar.
Jag läste precis Kate Canns bok Escape där huvudpersonen Rowan till och med kallar platsen för Eden och paradiskänslan är stark för henne när hon får flytta in i en egen stuga praktiskt taget ovanpå vattnet. Det är sommar, sol, bad, frihet och självständighet. Både för henne och Iggy...
1. Som vanligt har hon valt ut 5 ord som genom fri association ska kopplas till lika många, eller färre, boktitlar.
petig, pyssling, påföljd: Nils Karlsson Pyssling bor i Bertils källare. Man kan komma dit genom ett råtthål under Bertils säng, men för att komma igenom behöver man vara liten som en pyssling. Det blir man om man tar på spiken bredvid hålet, men det är väldigt petigt vad man säger samtidigt. Bertil säger fel några gånger och då händer ingenting. Tillsammans försöker Nils och Bertil hantera den förstnämndas hyresvärdinna. Kan inte Nils betala hyran väntar hemska påföljder...
parallell: Lionel Shrivers Dagen efter berättar två parallella historier om hur en kvinnas liv utvecklar sig beroende på vilket liv/vilken man hon väljer. En ungdomsbok (som jag inte läst men sett på biblioteket) där parallella verkligheter också beror på gjorda val är Att kyssa eller inte kyssa Jake Matthews. Cool eller töntig verkar alternativen vara där.
panelhöna: När jag läser definitionen "kvinna som inte blir uppbjuden till dans" tänker jag: Elizabeth Bennet! och Stolthet och fördom. Där Darcy vägrar att dansa med henne. Men jag tänker också på en ännu oläst bok, Perks of Being a Wallflower, som jag behöver påminna mig själv om ibland så att den inte faller bort från läslistan.
2. I steg 2 ska en bokkaraktär med för- eller efternamn (eller varför inte för- och efternamn) på P presenteras.
Jag tror inte att det någonsin har skrivits en minnesvärd karaktär på P. Förutom Pippi Långstrump då. Och Prussiluskan. Och Pelle på Saltkråkan. Och Peter Pan. Men inte någon som skriker extra högt i mitt öra och vill utmärka sig. Så därför återknyter jag till L när jag var lika övertygad om att inga karaktärer fanns på den bokstaven: Lisas lammunge Pontus.
3. Slutligen ska jag denna gång skriva om ett paradis, vilket definieras som en plats jag eller personerna i historien älskar.
Jag läste precis Kate Canns bok Escape där huvudpersonen Rowan till och med kallar platsen för Eden och paradiskänslan är stark för henne när hon får flytta in i en egen stuga praktiskt taget ovanpå vattnet. Det är sommar, sol, bad, frihet och självständighet. Både för henne och Iggy...
måndag 24 oktober 2011
Jo, jag pluggar men...
... man måste ju ta rast också. Och då såg jag att bokclara samlat ihop sina favoritkaraktärer från böcker och Buffy. Hon hade med Wes, min låtsaspojkvän, från The Truth about Forever och undrade vad han heter i efternamn. "Han heter väl Baker?" tänkte jag, men det görs aldrig någon större grej av det så det är lätt att glömma. Han är liksom bara Wes. (Och det kanske är tacksamt för Bert. Bert Baker? Vilket i och för sig passar honom. Bröderna Baker är två av mina favoritkaraktärer.)
Men i alla fall, jag googlade Wes (eftersom boken är flera meter bort och det dessutom känns farligt att börja ögna igenom den för att hitta ett efternamn) för att se om det fanns fler som tror att han heter Baker och det gjorde det. Vad jag hittade mer? The Truth about Forever-fan fiction! Vilket ingav en känsla av skräckblandad förtjusning. Vill jag läsa? Usch nej! och JA, JA, JA! Nu när jag vet att det finns kommer det att plåga mig. Jag har aldrig ens tänkt tanken förut men naturligtvis finns det. Dock får ni googla det själva.
Men i alla fall, jag googlade Wes (eftersom boken är flera meter bort och det dessutom känns farligt att börja ögna igenom den för att hitta ett efternamn) för att se om det fanns fler som tror att han heter Baker och det gjorde det. Vad jag hittade mer? The Truth about Forever-fan fiction! Vilket ingav en känsla av skräckblandad förtjusning. Vill jag läsa? Usch nej! och JA, JA, JA! Nu när jag vet att det finns kommer det att plåga mig. Jag har aldrig ens tänkt tanken förut men naturligtvis finns det. Dock får ni googla det själva.
söndag 23 oktober 2011
Söndagssexan - Frankie, Felicity och Harry
1. Jag har läst en bok!!!!! Jessica Darling har inte sabbat mig för all evighet genom sin awesomeness.
2. Jag har dessutom läst en BRA bok. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks (för att inte bli alldeles utmattad kallar jag den "Frankie", men hela, långa titeln är bara en del av charmen) av E. Lockhart. Det känns som jag har väntat på den i flera år, vilket jag förmodligen inte gjort med tanke på att det inte gått två år sen jag läste Listan första gången och läste fortsättningen först i år, men "Frankie" har liksom simmat omkring i periferin. Och nu har jag läst och den är så bra och annorlunda och smart och rolig och den tredjepersons efterhandsberättande, framåthintande, distanserade stilen är så cool. Inte alls som Ruby Oliver-serien som är cool och smart på ett annat sätt. Det är spännande med författare som kan skriva olika böcker. (Lockhart skriver för övrigt barnböcker också, men då heter hon Emily Jenkins.)
3. Varje fredag brukar bloggen YA Highway samla ihop länkar till saker som skrivits under veckan. Om skrivande, läsning, förlagsvärlden och annat. Den här veckan tog de bland annat upp kaoset kring nomineringen till National Book Award som alla pratat om in the US of A, regler för hur man ska köa till Breaking Dawn-premiären och visade klipp från kommande dokun When Harry Left Hogwarts som är en bakom kulisserna från sista två filmerna.
4. Vad jag fastnade mest för den här veckan var dock Putting the A in YA där en agent kommer med intressanta teorier om varför det finns så få böcker om (och för) vuxna unga vuxna och varför det inte kommer att finnas en marknad än på sisådär tio år. Läsvärda och tänkvärda synpunkter.
5. Kommande vecka har jag tentaplugg på hög nivå inför fredag. Bo i biblioteket, hålla bloggandet till ett minimum och försöka hitta mer av Elenas studieteknik än Meghans smart powder. Felicity, people! Måste dela ett litet klipp som trots halvtaskig kvalitet visar hur fantastisk den serien var/är/för alltid förblir.
6. Pluggvecka innebär annan sorts läsning än den roliga sorten, men belöningen, The Piper's Son, väntar på andra sidan.
2. Jag har dessutom läst en BRA bok. The Disreputable History of Frankie Landau-Banks (för att inte bli alldeles utmattad kallar jag den "Frankie", men hela, långa titeln är bara en del av charmen) av E. Lockhart. Det känns som jag har väntat på den i flera år, vilket jag förmodligen inte gjort med tanke på att det inte gått två år sen jag läste Listan första gången och läste fortsättningen först i år, men "Frankie" har liksom simmat omkring i periferin. Och nu har jag läst och den är så bra och annorlunda och smart och rolig och den tredjepersons efterhandsberättande, framåthintande, distanserade stilen är så cool. Inte alls som Ruby Oliver-serien som är cool och smart på ett annat sätt. Det är spännande med författare som kan skriva olika böcker. (Lockhart skriver för övrigt barnböcker också, men då heter hon Emily Jenkins.)
3. Varje fredag brukar bloggen YA Highway samla ihop länkar till saker som skrivits under veckan. Om skrivande, läsning, förlagsvärlden och annat. Den här veckan tog de bland annat upp kaoset kring nomineringen till National Book Award som alla pratat om in the US of A, regler för hur man ska köa till Breaking Dawn-premiären och visade klipp från kommande dokun When Harry Left Hogwarts som är en bakom kulisserna från sista två filmerna.
4. Vad jag fastnade mest för den här veckan var dock Putting the A in YA där en agent kommer med intressanta teorier om varför det finns så få böcker om (och för) vuxna unga vuxna och varför det inte kommer att finnas en marknad än på sisådär tio år. Läsvärda och tänkvärda synpunkter.
5. Kommande vecka har jag tentaplugg på hög nivå inför fredag. Bo i biblioteket, hålla bloggandet till ett minimum och försöka hitta mer av Elenas studieteknik än Meghans smart powder. Felicity, people! Måste dela ett litet klipp som trots halvtaskig kvalitet visar hur fantastisk den serien var/är/för alltid förblir.
6. Pluggvecka innebär annan sorts läsning än den roliga sorten, men belöningen, The Piper's Son, väntar på andra sidan.
lördag 22 oktober 2011
Bok blir film x3
När jag var i Göteborg passade jag på att se Jane Eyre. Medelåldern var hööög i salongen (som den brukar vara när jag går på bio, om det beror på tidpunkt eller filmen i sig låter jag vara osagt) och honkönet i majoritet. Ibland trodde jag att jag själv åldrats 30 år eller så, men sen insåg jag att mina vallningar mer troligt var relaterade till Michael Fassbender/Edward Fairfax Rochester än klimakteriet. Too much information? Ha. Men oj vad han och Mia Wasikowska lyckades utvinna mycket av lite. Gjorde mig också sugen på att läsa om boken. Det blev inte av i somras som det var tänkt. Dessutom vill jag läsa April Lindners Jane.
En bok jag har alldeles för bra koll på för att vara bekväm med att se filmen? En dag. När trailern kom i (den extremt långa) bioreklamen ville jag bara gömma mig och min granne sneglade undrande på mig. En växande del av mig vill se filmen och jag har gillat Lone Scherfigs andra filmer så mycket, men mest vill jag fortfarande springa och gömma mig. Personer som inte läst boken tycker filmen är jättebra. Personer som har läst jämför och filmen står som förlorare. Och varför känns det som trailers visar hela filmen? Är det bara för att man läst boken och vet att de gör det?
Ett exempel på det är nya Twilight. Breaking Dawn pt. I. "Vad finns det kvar?" undrade min twilightälskande kompis som lyckats lura i mig att jag vill gå på premiären. Och inte bara premiären. Först ska vi se de övriga tre filmerna som uppladdning. Vad har jag gett mig in på?!
En bok jag har alldeles för bra koll på för att vara bekväm med att se filmen? En dag. När trailern kom i (den extremt långa) bioreklamen ville jag bara gömma mig och min granne sneglade undrande på mig. En växande del av mig vill se filmen och jag har gillat Lone Scherfigs andra filmer så mycket, men mest vill jag fortfarande springa och gömma mig. Personer som inte läst boken tycker filmen är jättebra. Personer som har läst jämför och filmen står som förlorare. Och varför känns det som trailers visar hela filmen? Är det bara för att man läst boken och vet att de gör det?
Ett exempel på det är nya Twilight. Breaking Dawn pt. I. "Vad finns det kvar?" undrade min twilightälskande kompis som lyckats lura i mig att jag vill gå på premiären. Och inte bara premiären. Först ska vi se de övriga tre filmerna som uppladdning. Vad har jag gett mig in på?!
fredag 21 oktober 2011
Oh, the horror! and Oh, the joy!
Bland det roligaste som finns är att reservera böcker - ja, jag har enkla nöjen. Kanske inte själva grejen att klicka på "reservera", men sen när man får veta att boken finns att hämta? Joyjoyhappyhappyjoyjoy!
Igår morse visste jag redan att jag skulle få hämta
men hade en förhoppning om att också plocka hem
vilket en snabbkoll på bibliotekskontot bekräftade. Satt vid en dator i skolbiblioteket och närmast hoppade på stolen.
När jag väl kom till biblioteket hittade jag också några andra böcker. Okej, många andra, men jag var tvungen att begränsa mig. Jag skulle lätt kunna slå läger på "Stadsbiblioteket Avd 2" vid hyllan "Engelska Tonår" som det så fint heter i GOTLIB. Det är mycket möjligt att jag aldrig kommer att ta mig till andra hyllor på Göteborgs stadsbibliotek. Allt jag behöver finns där.
Horror? Jo, när jag skulle låna mina böcker ville inte The Piper's Son bli utlånad. !!!!!!!! Men jag hade ju reserverat så jag tog en kölapp och la fram mitt problem. Tydligen hade den råkat få samma nummer som Alan Williams läsvärda Optimistsegling: en komplett guide och det ställde till problem, men det löste sig. Lyckligtvis. Annars hade jag lagt mig på golvet och skrikgråtit.
Grät gjorde jag inte direkt när jag skildes från mina darlings, men de ville inte lämna mig och personalen fick ta dem ifrån mig. (Eller så var det bara så att jag inte hade rätta knycken när jag skulle skjutsa in böckerna i återlämningsmaskinen och en hjälpsam biblioteksarbetare kom till undsättning (inte på gröna linjen och snabbt över) så att jag kunde vinka adjö och sen välkomna nya vänner ner i mina väskor.)
Igår morse visste jag redan att jag skulle få hämta
men hade en förhoppning om att också plocka hem
vilket en snabbkoll på bibliotekskontot bekräftade. Satt vid en dator i skolbiblioteket och närmast hoppade på stolen.
När jag väl kom till biblioteket hittade jag också några andra böcker. Okej, många andra, men jag var tvungen att begränsa mig. Jag skulle lätt kunna slå läger på "Stadsbiblioteket Avd 2" vid hyllan "Engelska Tonår" som det så fint heter i GOTLIB. Det är mycket möjligt att jag aldrig kommer att ta mig till andra hyllor på Göteborgs stadsbibliotek. Allt jag behöver finns där.
Horror? Jo, när jag skulle låna mina böcker ville inte The Piper's Son bli utlånad. !!!!!!!! Men jag hade ju reserverat så jag tog en kölapp och la fram mitt problem. Tydligen hade den råkat få samma nummer som Alan Williams läsvärda Optimistsegling: en komplett guide och det ställde till problem, men det löste sig. Lyckligtvis. Annars hade jag lagt mig på golvet och skrikgråtit.
Grät gjorde jag inte direkt när jag skildes från mina darlings, men de ville inte lämna mig och personalen fick ta dem ifrån mig. (Eller så var det bara så att jag inte hade rätta knycken när jag skulle skjutsa in böckerna i återlämningsmaskinen och en hjälpsam biblioteksarbetare kom till undsättning (inte på gröna linjen och snabbt över) så att jag kunde vinka adjö och sen välkomna nya vänner ner i mina väskor.)
torsdag 20 oktober 2011
Hej boktitlar!
Eftersom jag varit och lånat böcker idag har jag några fler titlar att välja på till den här roliga enkäten. Svaren kommer från min hylla och bokpallen. Ibland tvingas jag bli lite Colin Nutley och svara på engelska även om jag förstår svenska.
Malin och Clara har svarat idag, men det var Bokstävlarna som ställde frågorna och svarade först.
Hej! What Happened to Goodbye
Vem är du? The Duff? nej, Not That Kind of Girl
Hur önskar du att du kunde vara? Guitar Girl
Vad gör du helst en ledig dag? Escape
Beskriv ditt favoritdjur. Antiloper
Hur ser du ut? Hål i huvudet
Beskriv ditt humör idag. Splitter
Vad är viktigast i ditt liv? Informationsfärdighet i skolan
Vad är helt oviktigt för dig? Real Live Boyfriends
Beskriv en plats du trivs på. Jellicoe Road
Beskriv något du tycker är vackert. Love is the Higher Law
Vad längtar du efter mest just nu? Våga leva
Vad längtar du inte alls efter? Sju jävligt långa dagar
Malin och Clara har svarat idag, men det var Bokstävlarna som ställde frågorna och svarade först.
Hej! What Happened to Goodbye
Vem är du? The Duff? nej, Not That Kind of Girl
Hur önskar du att du kunde vara? Guitar Girl
Vad gör du helst en ledig dag? Escape
Beskriv ditt favoritdjur. Antiloper
Hur ser du ut? Hål i huvudet
Beskriv ditt humör idag. Splitter
Vad är viktigast i ditt liv? Informationsfärdighet i skolan
Vad är helt oviktigt för dig? Real Live Boyfriends
Beskriv en plats du trivs på. Jellicoe Road
Beskriv något du tycker är vackert. Love is the Higher Law
Vad längtar du efter mest just nu? Våga leva
Vad längtar du inte alls efter? Sju jävligt långa dagar
Läsning den 20 oktober
2001: Debutanterna av June Flaum Singer (En "förfärlig" historia som "inte gav mig ett dugg".)
2006: Solace av Nicci Gerrard
2010: Tillsammans OCH Tillsammans - andra boken av Denise Rudberg
2006: Solace av Nicci Gerrard
2010: Tillsammans OCH Tillsammans - andra boken av Denise Rudberg
tisdag 18 oktober 2011
Bokalfabet 2.0 - O
Enligt O ska det vara bokstaven O den här veckan, och om jag kan mitt alfabet så stämmer det bra.
(O-trogen är jag som bloglovar O:s blogg och hänger med i 2.0-alfabetet, men det är mest en vitsig parentes.)
Otrogen var Mcleans mamma och det var anledningen till hennes föräldrars smutsiga skilsmässa och startskottet för hennes kringflackande identitetskrisarliv i Sarah Dessens senaste, What Happened to Goodbye.
Jag vet inte riktigt vad som är skillnaden mellan ostron och musslor eller var quahogs hör hemma i samlingen, men blötdjur, mollusker, är de allihop och quahogs är ett viktigt inslag i Meg Cabots sommarbubbliga (och smått jobbiga) Pants on Fire. Både quahogs - blötdjuren och Quahogs - fotbollslaget, har en odiskutabel ställning i den lilla staden.
Ett odjur lär det finnas i Loch Ness i Skottland. I Skottland går gubbar omkring i karga landskap, stannar och stödjer sig på sin vandringsstav och tar upp en Werther's Original ur fickan på tweedkavajen. En författare som får mig att längta till Skottland är Rosamunde Pilcher. Nu kommer jag inte ihåg exakt vilka böcker som utspelar sig i Skottland och vilka som handlar om Cornwall (dit jag också längtar), men vilken bok man än plockar upp så får man mysig höstläsning. Finns både tegelstenar och tunnare att kombinera med en kopp te och en torvbrasa alt. filt.
Owen Meany i John Irvings En bön för Owen Meany. Ibland tyckte jag att den var mer än lovligt seg, men det fanns ändå något som höll mig kvar och mot slutet när allt fick sin förklaring grät jag. Owen är en säregen karaktär.
Jag är alltid väldigt säker på vad jag kommer gilla och inte. Vilket både förenklar och begränsar. När jag då och då läser något som inte borde vara nåt för mig (bara för att se vad hypen är) blir jag varse hur dålig koll jag ibland har. Harry Potter, högstadiet. Var jag aa-alldeles för mogen för vid 13-14. Trodde jag, ja. Senast i raden är Tinas exempel Hungerspelen, som jag slukade även om jag lade dem bakom mig ganska snabbt. Däremellan hann jag också se skeptiskt på Jenny Jägerfelds Här ligger jag och blöder där den stod på snurran. Exemplen är otaliga.
1. Först fem ord på O som du ska koppla i hop med ett gäng boktitlar, eller kanske bara med en.
Otrogen
Original
Ostron
Odjur
Odiskutabel
Otrogen var Mcleans mamma och det var anledningen till hennes föräldrars smutsiga skilsmässa och startskottet för hennes kringflackande identitetskrisarliv i Sarah Dessens senaste, What Happened to Goodbye.
Jag vet inte riktigt vad som är skillnaden mellan ostron och musslor eller var quahogs hör hemma i samlingen, men blötdjur, mollusker, är de allihop och quahogs är ett viktigt inslag i Meg Cabots sommarbubbliga (och smått jobbiga) Pants on Fire. Både quahogs - blötdjuren och Quahogs - fotbollslaget, har en odiskutabel ställning i den lilla staden.
Ett odjur lär det finnas i Loch Ness i Skottland. I Skottland går gubbar omkring i karga landskap, stannar och stödjer sig på sin vandringsstav och tar upp en Werther's Original ur fickan på tweedkavajen. En författare som får mig att längta till Skottland är Rosamunde Pilcher. Nu kommer jag inte ihåg exakt vilka böcker som utspelar sig i Skottland och vilka som handlar om Cornwall (dit jag också längtar), men vilken bok man än plockar upp så får man mysig höstläsning. Finns både tegelstenar och tunnare att kombinera med en kopp te och en torvbrasa alt. filt.
2. Därefter en karaktär med för- eller efternamn som börjar på veckans bokstav O.
3. Jag har skrivit om en del otippade favoritböcker den senaste tiden. Har du något bra exempel på en bok som du älskat trots att den på pappret inte borde varit något för dig? En oväntad favorit helt enkelt.
Jessica Darling
Den här högen ligger på bokpallen bredvid min säng. Fortfarande. Men snart ska jag med tunga steg lämna alla fem till biblioteket. När jag gjort det tycker jag att ni ska springa dit och lägga beslag på dem. (Om ni bor i Göteborg med omnejd vill säga, lite enklare då.)
För det här är BRA. Megan McCafferty, serien om Jessica Darling. Sloppy Firsts hela vägen upp till perfekta Perfect Fifths. Jag älskar Jessica Darling för att hon är not-so-Darling. För att hon utvecklas från 16-åringen som står över alla jämnåriga idioter i skolan till en 26-åring som har insett så många saker om sig själv och andra men är långt ifrån "färdig". Vuxen ung vuxen. Vuxnare YA. (Och med "vuxnare" menar jag "mer sex" men inte bara.)
När jag pluggade ungdomslitteratur i våras skulle vi fundera över klassikerbegreppet och vad som gör en klassiker till en klassiker och jag skrev om hur en bok för att överleva måste tilltala på flera plan. Det är i alla fall vad en bok måste göra för att den ska överleva hos mig. En bok kan vara bra för stunden eller för en lång tid. En riktigt bra bok är båda delar. Jessica Darling-serien är det där gånger fem.
Den är rolig. Jag skrattar. Den är sorglig. Jag gråter. Den kommer med djupa visheter. Jag tänker. Det är en utvecklingsroman. Det är en kärlekshistoria. Det är en samhällsskildring av en tid, det tidiga 2000-talet. Om vänskap och kärlek och livet. Marcus Flutie har röda dreads men är ändå sexig (även om det blir bättre. Och sämre.) Sidokaraktärerna är suveräna. Omigod! Jag bara älskar Sara! Jag tycker att hon är quote fantastisk unquote.
Vanligtvis undviker jag serier för det innebär att jag måste vänta och risken finns alltid att jag tröttnar innan slutet (lex En prinsessas dagbok). Här är hela serien redan utgiven så jag behövde inte vänta och den höll mig intresserad hela vägen genom att röra sig framåt och variera sig. Det är Jessicas dagböcker men de sträcker sig över olika långa perioder och det finns nyansskillnader mellan böckerna, till exempel när hon skriver för någon annan. Sista boken är dessutom något helt annat, som jag vill säga så lite som möjligt om för det var en så fin överraskning. Så fin att den får stå på toppen.
Så jag rekommenderar å det varmaste. Även om jag inte kunnat komma igång med en ny bok sen jag läste ut sista boken för drygt två veckor sen. Viss varning utfärdas alltså. Kanske lämpligt att läsa i mindre doser, inte alla i direkt följd. Bara ni läser.
Hur det gick till när jag inte bloggade på en vecka
jag hade seminarium där vi inte förväntades vara experter på kunskapsteori (bra)
jag hoppade på en buss (österut)
jag hoppade av samma buss (knappt fyra timmar senare)
jag tog en milkshake med min kompis (liten är fullt tillräckligt stor)
jag åt potatismos (mammas)
jag kröp upp i soffhörnet med en otymplig bok om samhällsvetenskapliga metoder (intressant)
jag tittade på väldigt mycket fotboll (för att väga upp hur lite jag sett på senaste tiden)
jag åt väldigt mycket äppelkaka (ah...)
jag såg ett väldigt fint mål (JAAAA!!!!)
jag genomled en väldigt tråkig föreläsning (men inte utan en dammsugare i pausen)
Nu är jag tillbaka.
jag hoppade på en buss (österut)
jag hoppade av samma buss (knappt fyra timmar senare)
jag tog en milkshake med min kompis (liten är fullt tillräckligt stor)
jag åt potatismos (mammas)
jag kröp upp i soffhörnet med en otymplig bok om samhällsvetenskapliga metoder (intressant)
jag tittade på väldigt mycket fotboll (för att väga upp hur lite jag sett på senaste tiden)
jag åt väldigt mycket äppelkaka (ah...)
jag såg ett väldigt fint mål (JAAAA!!!!)
jag genomled en väldigt tråkig föreläsning (men inte utan en dammsugare i pausen)
Nu är jag tillbaka.
tisdag 11 oktober 2011
Min bok och min kasse
Apropå enligt O så har hon inte bara ett bokalfabet. Inför och under bok- och biblioteksmässan förra månaden hade hon till exempel en massa tävlingar. Och jag räknade lite och vann förra årets bästa bok!
Extra kul att den kom med en tygkasse med ett budskap man gärna bär omkring på samtidigt som man är reklampelare för ett bokförlag.
Extra kul att den kom med en tygkasse med ett budskap man gärna bär omkring på samtidigt som man är reklampelare för ett bokförlag.
Bokalfabet 2.0 - N
Det är tisdag. Det är bokalfabet 2.0 från enligt O! Det är dags för bokstaven N!
Först fem ord på N som ska kopplas till ett antal boktitlar. Kanske svänger du till det och klarar dig med en, kanske behöver du fem. Det är ingen tävling utan det roligaste är att läsa om de boktitlar som poppar upp i ditt huvud.
Nonsens
Nummer
Nobba
Namn
Noggrann
Det första som dyker upp på nummer är I Am Number Four. Lyckligtvis är det titeln på en bok, även om jag bara sett filmen. Som jag överraskande nog tyckte var helt okej som tidsfördriv (är inte det högt beröm?!) trots att det var utomjordingar och upplagt för uppföljare. Men det var också gulliga Dianna Agron. Och Timothy Olyphant. Och den där Pettyfer. Vill jag läsa boken? Nej.
Nobba, nobba, nobba, nobba, nobba. Ju fler gånger jag säger/tänker/skriver ordet desto mer låter det som nonsens. Däremot rimmar det på JOBBA, vilket är vad jag borde göra nu. Eller i alla fall plugga.
Noggrann är Griet i Flicka med pärlörhänge när hon städar i Vermeers atelje. Mäter på millimetern så att hon inte rubbar några av föremålen.
Andra uppgiften är att presentera en bokkaraktär med för- eller efternamn påN.
Och slutligen vill jag att du berättar om en bok eller en författare som du är väldigt nyfiken på.
måndag 10 oktober 2011
Läsa om vs. läsa nytt (Jessica Darling en gång till)
Jag har inte kunnat börja på en ny bok sen jag läste ut Perfect Fifths av Megan McCafferty förra helgen. Jag har försökt. Jag började på Sarra Mannings Nobody's Girl, men kände inte för det. Sen läste jag ungefär två sidor i Kärlek i kolerans tid (vilket gör att jag kommit drygt 30 sidor sen jag började i somras) och sen accepterade jag att ingen bok skulle kunna mäta sig med Jessica Darling-böckerna och att jag lika gärna kunde ge efter och läsa dem igen.
Det är inte det att jag inte läst bra böcker förut. Men nu blev det så extremt och intensivt i och med att jag läste den ena efter den andra och visste att när jag lagt en åt sidan skulle nästa vara lika bra och sen nästa igen. Bra bok gånger 5. Det tar lite tid att vänja sig av vid. Men jag kommer att läsa andra böcker. Någon gång i framtiden. Tror jag. Det vore en smula osunt att läsa samma fem böcker om och om igen resten av livet. Läge för en intervention om det trots allt skulle bli så (jag ger er min tillåtelse här och nu), men inte riktigt än. Ska ögna igenom fyran och lusläsa femman först. Sen SKA jag försöka skriva om dem. Efter det kanske jag slutar tjata om dem och går vidare...
Det är inte det att jag inte läst bra böcker förut. Men nu blev det så extremt och intensivt i och med att jag läste den ena efter den andra och visste att när jag lagt en åt sidan skulle nästa vara lika bra och sen nästa igen. Bra bok gånger 5. Det tar lite tid att vänja sig av vid. Men jag kommer att läsa andra böcker. Någon gång i framtiden. Tror jag. Det vore en smula osunt att läsa samma fem böcker om och om igen resten av livet. Läge för en intervention om det trots allt skulle bli så (jag ger er min tillåtelse här och nu), men inte riktigt än. Ska ögna igenom fyran och lusläsa femman först. Sen SKA jag försöka skriva om dem. Efter det kanske jag slutar tjata om dem och går vidare...
söndag 9 oktober 2011
Killar läser
Idag var jag på biblioteket och blev lite så där varm och nykär som jag ibland blir i bibliotek för att de är så fantastiska. Inte alls konstigt.
Anledningen: en kille på nästan 13 som var där med sin mamma och bibliotekarien hjälpte honom reda ut hur delarna i en serie av Bengt-Åke Cras (tror jag) hängde ihop. Och om han skulle låna något mer skulle det minsann vara fantasy och trodde bibliotekarien att han kunde läsa Harry Potter eller var det många svåra ord?
"Tänk att ha Harry Potter framför sig! Tänk att han kan låna hem dem från biblioteket! Tänk att det finns en bibliotekarie där som kan tipsa och guida och säga 'Jag tror absolut att du klarar av Harry'!" jublade jag, inombords naturligtvis, vid uHe-hyllan.
Mamman å sin sida var lite mer "Vi nöjer oss med de här"/"Ta inte mer än du kan äta upp/bära hem" vilket kan verka lite hämmande, men kanske klokt med tanke på hur mycket han skulle orka bära hem (så praktisk är inte jag alltid), och biblioteket står trots allt kvar när han behöver låna mer. Men samtidigt, tänk om han kommer hem med sina två böcker och inte känner för att läsa dem? Så skönt det vore att ha Harry Potter som alternativ hemma!
Long story short: killar läser, bibliotek äger och det är okej att tjuvlyssna
Anledningen: en kille på nästan 13 som var där med sin mamma och bibliotekarien hjälpte honom reda ut hur delarna i en serie av Bengt-Åke Cras (tror jag) hängde ihop. Och om han skulle låna något mer skulle det minsann vara fantasy och trodde bibliotekarien att han kunde läsa Harry Potter eller var det många svåra ord?
"Tänk att ha Harry Potter framför sig! Tänk att han kan låna hem dem från biblioteket! Tänk att det finns en bibliotekarie där som kan tipsa och guida och säga 'Jag tror absolut att du klarar av Harry'!" jublade jag, inombords naturligtvis, vid uHe-hyllan.
Mamman å sin sida var lite mer "Vi nöjer oss med de här"/"Ta inte mer än du kan äta upp/bära hem" vilket kan verka lite hämmande, men kanske klokt med tanke på hur mycket han skulle orka bära hem (så praktisk är inte jag alltid), och biblioteket står trots allt kvar när han behöver låna mer. Men samtidigt, tänk om han kommer hem med sina två böcker och inte känner för att läsa dem? Så skönt det vore att ha Harry Potter som alternativ hemma!
Long story short: killar läser, bibliotek äger och det är okej att tjuvlyssna
fredag 7 oktober 2011
För länge, länge sedan,
typ några veckor sen, läste jag Kär i kärleken av Lina Forss. Och jag gillade den. Och jag gillade den inte. Och jag visste inte riktigt varför. Eller så tyckte jag att jag gillade och inte av fel anledningar.
Jag gillade språket. Så fint att det gjorde ont ibland och formuleringar jag bara ville plocka till mig och smaka på många gånger av olika anledningar. ("Av någon supermärklig anledning är det alltid mamma och jag som är kvar i köket med disken. Örjan måste se på Aktuellt och Rasmus som pluggar till något skittrist liksom glider ut ur köket som slem." eller "Åt mig, han blinkar åt mig. Han är snygg. Jag älskar honom. Jag ler. Stina ser det.")
Och jag gillar hur det händer saker runtomkring Timotej som hon bara låter oss få veta så där då och då när hennes ego/killfixerade hjärna tillåter. Som är så vardag för henne att hon blir blasé, men så udda för mig. Kompisarna och killarna som hon plötsligt bara har eftersom hon inte är typen som "Ny skola, hur ska jag hitta kompisar?!" utan den som alla gillar även om det inte alltid räcker.
Sen kommer jag på mig själv med att fundera på hur mycket Lina som är i Timmy och om allt bara är hennes åttiotal med lite Facebook och YouTube inslängt för att modernisera. Men sak samma. För det funkar ju trots allt.
Men jag och Timotej? Vi är så totalt olika på alla sätt. Jag har supersvårt att identifiera mig och då får jag dåligt samvete och känner mig som en sån klassist. "Va? Kan du inte identifiera dig med Timmy för att hon är från Djursholm och du är en fryspizzaunge?! Är vi inte alla människor?" Jo, men det går inte att komma ifrån att en del av identifikationsproblemet ändå ligger där även om det inte är HELA problemet.
Det ska bli fler böcker om Timotej och jag är glad för det trots att jag tycker det är vansinnigt jobbigt med serier där man måste vänta. För jag känner mig inte färdig med henne. Jag vill se henne växa.
Jag gillade språket. Så fint att det gjorde ont ibland och formuleringar jag bara ville plocka till mig och smaka på många gånger av olika anledningar. ("Av någon supermärklig anledning är det alltid mamma och jag som är kvar i köket med disken. Örjan måste se på Aktuellt och Rasmus som pluggar till något skittrist liksom glider ut ur köket som slem." eller "Åt mig, han blinkar åt mig. Han är snygg. Jag älskar honom. Jag ler. Stina ser det.")Och jag gillar hur det händer saker runtomkring Timotej som hon bara låter oss få veta så där då och då när hennes ego/killfixerade hjärna tillåter. Som är så vardag för henne att hon blir blasé, men så udda för mig. Kompisarna och killarna som hon plötsligt bara har eftersom hon inte är typen som "Ny skola, hur ska jag hitta kompisar?!" utan den som alla gillar även om det inte alltid räcker.
Sen kommer jag på mig själv med att fundera på hur mycket Lina som är i Timmy och om allt bara är hennes åttiotal med lite Facebook och YouTube inslängt för att modernisera. Men sak samma. För det funkar ju trots allt.
Men jag och Timotej? Vi är så totalt olika på alla sätt. Jag har supersvårt att identifiera mig och då får jag dåligt samvete och känner mig som en sån klassist. "Va? Kan du inte identifiera dig med Timmy för att hon är från Djursholm och du är en fryspizzaunge?! Är vi inte alla människor?" Jo, men det går inte att komma ifrån att en del av identifikationsproblemet ändå ligger där även om det inte är HELA problemet.
Det ska bli fler böcker om Timotej och jag är glad för det trots att jag tycker det är vansinnigt jobbigt med serier där man måste vänta. För jag känner mig inte färdig med henne. Jag vill se henne växa.
torsdag 6 oktober 2011
SNARKY SNARKY SNARK!
She was still dead serious. This reveals an elemental cause of all
our miscommunication. I am fluent in snark. Bethany only notices snark
when snark grabs her off the sidewalk, throws her in the back of a
sketchy van with tinted windows, drives to the middle of the Meadow-
lands in the dead of night, and uses a heavy blunt instrument to smack
her repeatedly about the head as it screams, "I'M SNARK. DO YOU
FUCKING HEAR ME? I'M SNARKY SNARKY SNARK!" And even then
she's like, "Ohhhh? Snark? Is that you?"
Fourth Comings, s. 109. Megan McCafferty.
onsdag 5 oktober 2011
Läsning den 5 oktober...
2001: enligt uppgift "tragglade jag mig igenom" Oliver Twist och det tog några veckor.
2006: Hur kär får man bli? av Katarina von Bredow
2010: Ich bin ein Bibliothekar! av Christer Hermansson
2006: Hur kär får man bli? av Katarina von Bredow
2010: Ich bin ein Bibliothekar! av Christer Hermansson
tisdag 4 oktober 2011
Bokalfabet 2.0 - M
Bokalfabetet drar i gång igen! Idag är det M som gäller. Som vanligt finns inga garantier för att min hjärna irrar sig fram till ungdomsboksrelaterade saker, men just idag blir det nog mest så ändå. För jag tar just nu varje chans att pusha för Jessica Darling...
Enligt O står för uppgiften!
1. Fem ord på M som du ska associera till en, två, tre eller kanske fem boktitlar. Var hur långsökt du vill.
Mamma
Magstark
Munter
Mystisk
Människa
2. Som vanligt vill jag att du presenterar en fiktiv karaktär och denna gång ska han eller hon ha ett för- eller efternamn som börjar på M.
3. Midsommar är en speciell tid i Sverige. Berätta om en bok när den här helgen har betydelse.
måndag 3 oktober 2011
Hjälp mig fylla i läslistan
Eftersom jag tyckte att jag hade tid över (det har jag inte) och att det finns många böcker där ute som jag vill läsa (det finns det) så började jag skriva upp en lista på böcker jag vill läsa, i bokstavsordning A - Ö, och lade den som en sida här på bloggen.
Vissa bokstäver har flera böcker, men andra har inga alls och det är där ni kommer in i bilden. Har ni några boktips på till exempel H, K, M eller U? Lämna en kommentar så stoppar jag in dem i listan. Jag bryr mig inte om vilken genre det är, men berätta gärna varför jag ska läsa boken (kräver ingen uppsats, men lite mer kreativt än att den är JÄTTEBRA skadar inte).
Idag har jag själv lagt till Saving June (roadtrip! mysterious boy! för oss som gillar Amy & Roger och Himlen börjar här!) och The Statistical Probability of Love at First Sight (bara titeln! tänk om jag kunde bli lika exalterad över morgondagens statistikföreläsning på 3 h!) efter att ha hittat bloggen Anna Reads som jag känner på mig kommer bli ett hot mot min ekonomi. (Sen när jag börjar köpa böcker igen. Hrm.) Jag fyllde också ut G med Gösta Berlings saga eftersom Tina tyckte att man ska läsa den tillsammans med P1. Och för att jag aldrig avslutade den (heller) när jag pluggade litteratur (skäms!). Nu ska det bli ändring! Ambitioner, ambitioner...
Vissa bokstäver har flera böcker, men andra har inga alls och det är där ni kommer in i bilden. Har ni några boktips på till exempel H, K, M eller U? Lämna en kommentar så stoppar jag in dem i listan. Jag bryr mig inte om vilken genre det är, men berätta gärna varför jag ska läsa boken (kräver ingen uppsats, men lite mer kreativt än att den är JÄTTEBRA skadar inte).
Idag har jag själv lagt till Saving June (roadtrip! mysterious boy! för oss som gillar Amy & Roger och Himlen börjar här!) och The Statistical Probability of Love at First Sight (bara titeln! tänk om jag kunde bli lika exalterad över morgondagens statistikföreläsning på 3 h!) efter att ha hittat bloggen Anna Reads som jag känner på mig kommer bli ett hot mot min ekonomi. (Sen när jag börjar köpa böcker igen. Hrm.) Jag fyllde också ut G med Gösta Berlings saga eftersom Tina tyckte att man ska läsa den tillsammans med P1. Och för att jag aldrig avslutade den (heller) när jag pluggade litteratur (skäms!). Nu ska det bli ändring! Ambitioner, ambitioner...
söndag 2 oktober 2011
Så många bra böcker
"Alla" håller på att/har redan sammanfatta/t sin septemberläsning och jag brukar inte göra det, sammanfatta månadens läsning alltså, jag bara listar den kronologiskt på 2011-sidan, men måste säga att jag läst SÅ MÅNGA BRA BÖCKER den senaste månaden! Den ena har följt på den andra och jag har inte ens kommit mig för att skriva om fantastiska, underbara Saving Francesca än, inte "ordentligt" i alla fall.
Och senaste veckan har jag avverkat Megan McCaffertys serie om Jessica Darling och velat gusha som en galning här, men jag har svårt att skriva om serier utan att känna att jag avslöjar för mycket även om det är info som redan står i baksidestexten/Amazon/Goodreads. För om jag berättar att Jessica i Second Helpings angstar över collegevalet, kan jag då berätta var hon befinner sig i Charmed Thirds?
Medan jag funderar på hur jag ska skriva om den här läsupplevelsen får ni hålla till godo med denna stilla uppmaning: LÄS DEM! De är roliga, sorgliga, hjärtknipande, pulshöjande... De kan också vara svåra med popkulturella referenser som jag inte alltid fattar fullt ut (googlade inte Pepe Le Pew förrän nu till exempel...) och urban dictionary kan vara bra att ha till hands ibland. Man kan ha invändningar mot vissa saker, hela böcker, men allt är ändå logiskt och när sista boken kommer är det bergochdalbana och OMG och plötsligt är allt värt det.
Och senaste veckan har jag avverkat Megan McCaffertys serie om Jessica Darling och velat gusha som en galning här, men jag har svårt att skriva om serier utan att känna att jag avslöjar för mycket även om det är info som redan står i baksidestexten/Amazon/Goodreads. För om jag berättar att Jessica i Second Helpings angstar över collegevalet, kan jag då berätta var hon befinner sig i Charmed Thirds?
Medan jag funderar på hur jag ska skriva om den här läsupplevelsen får ni hålla till godo med denna stilla uppmaning: LÄS DEM! De är roliga, sorgliga, hjärtknipande, pulshöjande... De kan också vara svåra med popkulturella referenser som jag inte alltid fattar fullt ut (googlade inte Pepe Le Pew förrän nu till exempel...) och urban dictionary kan vara bra att ha till hands ibland. Man kan ha invändningar mot vissa saker, hela böcker, men allt är ändå logiskt och när sista boken kommer är det bergochdalbana och OMG och plötsligt är allt värt det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)